Djuptest av VOX AC15C2, en reissue att räkna med

Gitarrzombien ger sig i kast med ännu ett utforskande av gitarrförstärkare inom både nya moderna skapelser och gamla klassiker. Den senaste i raden av förstärkare som landat är en VOX AC15C2, reissue av den klassiska AC15 från 1958. En reissue med ganska stora ändringar från originalet rent tekniskt sett men som håller närapå samma klass i tonen som de gamla. Exakt går ju såklart inte, och hardcore VOX-besatta skulle aldrig hålla med, men de lyckas väldigt väl utifrån mina preferenser. Framförallt så hittar man det klassiska breda omfångsrika rena ljudet med ett reverb som håller hög klass.

VOX började tillverka förstärkare redan på 50-talet och AC15 blev känd genom bland andra The Shadows och andra. Eftersom konkurrensen strax efter blev tuff mot bland andra Fender Twin Reverb som var betydligt starkare så var man tvungen att öka wattantalet till 30 och så dubbades effekten i AC15, så i grunden var AC30 en AC15 med dubbel effekt eftersom marknaden efterfrågade det. Greppet blev en fundamental hit och de flesta körde på VOX ett tag, Beatles, Kinks, Rolling Stones och Yardbeards för att nämna några. Det blev senare också Brain Mays favorit i Queen och även en tidig Richie Blackmore föll för VOXs sound.

Numera är de gamla VOX eftertraktade både som vintage-pryl men också bland puritister och hardcore rockgitarrister.


VOX AC15C2 "Reissue"
50 år efter AC15s introduktion började man ge ut reissues, senast nu hopplockade i China. Väsnas nu inte mer än nödvändigt över detta, för de gör ett väldigt bra jobb och dessutom blir de prismässigt åtkomliga för de flesta vilket borde vara jubel i alla hus.

3 stycken 12AX7 i försteget och 2 EL84 i slutsteget. Det tillsammans med 2 st Grenbacks  G12M jämfört med lillebror C1s single. Den extra högtalaren betyder mer än man tror, även om C1 också låter fantastiskt.  Men faktum är att C2 har betydligt större ljudbild än C1 som i övrigt är i stort sett samma förstärkare. Normalt hade man kanske förväntat sig att de gamla Alnico-Blue satt i som på den gamla goda tiden men G12M som har lite mer "mid" sköter sig riktigt fint, det är ju i sig inga dåliga högtalare.

15 watt i VOX värld låter mycket starkt, det är inte direkt en övningsstärkare detta. Den räcker ledigt och lite till för replokalen och till och med för gigg för de flesta. Om du låter rören bli riktigt varma, en så där 20 min innan du kör, så kommer du märka stor utveckling i ljudet jämfört med att inte vänta.



Reverbet är en storlek större i C2 jämfört med C1 och har den lite större reverb-tanken som AC30. Ett varmt stort reverb med lång okonstruerad efterklang om man vill det.

2 kanaler, Normal och Top Boost. Top Boost ger lite större möjligheter genom sin Bass och Treble samt lite crunshigare gain. Man ska komma ihåg att AC15 och AC30 inte är förstärkare med high gain i fokus, snarare är det vintage 60-70 tal för blues och rock man har i sin målbild. Och som de lyckas, framförallt med den rena ljudet och det som talande nog brukar kallas för "The Vox Shimmer". Stort brett, glimrande, pushigt och om du överstyr det kommer crunchet gradvis på ett förnämligt sätt.

På originalen fanns ingen "Master Volume" men i reissue har man stoppat i det vilket underlättar om man vill ha den hemma utan att bli vräkt. På låg volym fungerar det bra men det är så klart när du drar upp volymen den kommer till sin fulla rätt.

AC15C2 har förvisso två kanaler men användningsmässigt, utan något tillbehör, är det en single channel amp. Du kan bara byta kanal genom att skifta input. Det finns nämligen två input, en för varje kanal och det går inte att skifta kanal. Det innebär också att du inte, till skillnad från de gamla kan parkoppla de båda kanalerna för det lilla extra i ljudbild. För att åstadkomma det behöver du en ABY omkopplare som gör att du från gitarren delar upp signalen till två kablar som  sätter en i varsin kanal. Med omkopplaren kan du då antingen skifta kanal eller köra båda i Y-läge.

Det finns också ett tremolo inbyggt, som är helt fantastiskt. Jag har inte varit något större fan av tremolo tidigare faktiskt men nu öppnas ögonen för mig. Bara att köra lite försiktigt gör att du får en underbar vintage-touch på hela upplevelsen. Man kan sitta i timmar och bara njuta på single-tones eller maffiga rena ackord. Tyvärr ingår inte foot-switch för tremolo och reverb, det är tillval och det känns lite märkligt.

Med en Strata och klassiska mickar låter det väldigt vintage, främst på rent och halsmick. Lite tunnare på stallmicken, men samtidigt är det ju det man strävar efter här. Brilliant rent ljud överlag.  Inte undra på att David Grohl i Foo Fighters kör sina clean tones i VOX, förvisso en AC30 men ändå.
Gainar du till det så ändrar den förstås karaktär och på stallmick blir det pushcrunchigt och härligt, och på hals ruskigt fint bluesigt sololjud.

När jag prövar med en Les Paul och standardmickar, medelhög output, får man ordentlig 70-talsfeeling. Stort brett och fint.

Den svarar väldigt tydligt på ditt sätt att spela vilket likt många bra rörförstärkare ger en extra spännande dimension. Bara genom att spela lite mjukare renare den upp och tar du i lite pushar det på. Även avrullning fingerar klockrent, från gainat kan du om du har en bra gitarr rulla av ordentligt för mer rent ljud. Mästerligt.

Vill man ändå ha high gain, och det gillar jag ju, så är det så förnämligt att det breda fina grundljudet på rent faktiskt tar pedaler väldigt bra. Jag testar Folkesson Raptor-pedal, en välbyggd overdrive/dist, och hittar i kombinationen en "match made in heaven", framförallt med Raptorn på "Fat" och VOXens båda kanaler samtidigt. Raptorn uppför sig helt annorlunda på exempelvis en Marshall i samma klass, inte alls sämre, men annorlunda. Det är ju i grunden en bra pedal.

Det hela gör att du kan växla från klassisk blues a la 70-tal till pedalburen 80- och 90-talets high gain tornado med ett stamp. Stratan med vintagemickar gläfser på bra här och med en Les Paul är det fullständigt optimalt.

Den är tung, det är väl det enda jobbiga, men å andra sidan ett plus eftersom det gör att du kan få den stora tonen. En annan "fall back" är att den saknar effects-loop, men eftersom den tar effekter rakt in så pass bra ändå gör det mig inget. Vill man ha en massa effekter bör man kanske istället hitta en annan stärkare med loop. Här vill man ju ha förstärkarens grundton, oförstörd, att spela på i så stor utsträckning som möjligt.

Priset då, ja "tysken" på nätet tar ca 6900 kr plus frakt medan Jam ligger en tusenlapp lägre. Vill du hellre ha en original VOX får du vara beredd att lägga bortåt 20 000 kr, men då får du å andra sidan ett stycke riktig förstärkarhistoria också.

Betyg:
4,9 Zombies (5)


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Justera halsar är lite läskigt..."

Intonering av gitarr

Snårskogen kring Fender Stratocaster, MIA och MIM