ESP LTD EC-1000 Deluxe RDB Floyd Rose

Jag har tidigare gjort ett inlägg om LTD EC-1000 Deluxe BLK, den Koreatillverkade motsvarigheten till ESP Eclipse, som byggs i USA och Japan. Denna jag nu bytt till mig, EC-1000 Deluxe RDB FR (2013) är en på ytan likadan som min gamla, bortsett från några detaljer. För det första så har den Floyd Rose istället för hardtail och det var skälet till att jag bytte till mig den. Jag ville se hur modellen gör sig med Floyd Rose. 

ESP har gjort moderna Les Paul gitarrer ett bra tag nu, som definitivt har utmanat Gibson med instrument i hela prisspannet. LTD är undermärket som riktar sig till oss med tunnare plånbok. LTDs finns i flera modeller från någon 1000-lapp upp till 12000 kr beroende på vilken kvalitet man vill ha. Det gör att det nu fullkomligt dräller av LTD EC-1000 och ESP Eclipse numera. Det finns goda möjligheter att skaffa sig ett riktigt bra LP till en billig peng om man söker något annat märke med andra egenskaper än vad Gibson står fört. LTD EC-1000 är precis som ESP Eclipse, som kostar runt 20 000 kr och uppåt, extremt lätsspelade gitarrer helt gjorda med rock-och metalövningar i sikte.

EC-1000 RDB FR (mars 2013) har en finish de kallar Reindeer Blue, vilket ju är synnerligen märkligt eftersom jag aldrig sett en blå ren och dessutom är färgen snarare lila än blå. Bortsett från det så är det en väldigt snygg och välgjord lönn top med samma binding som på sina föregångare.

Set-neck construction
24.75” scale
Mahogany body
Flamed maple top
Mahogany neck
Rosewood fingerboard
42mm locking nut
Thin U neck contour
24 XJ frets
Black nickel hardware
LTD tuners
Floyd Rose
Bridge EMG 81 (B) / 60 (N) active pickups
3-way toggle
Bridge volume
Neck volume
Nut: Molded (plast)

Den här gitarren är ett rockmonster helt i mahogny som har allt du behöver för att imponera på bandpolarna, om de är inne på modern hårdrock och metal. Jag har personligen gillat EC-1000 sen de kom och jag har fortfarande kvar min första från 2004. Den nya är spelmässig i stort sett lika fin som min gamla men med skillnaden att cutawayen är lite djupare och greppbrädan sitter lite annorlunda i förhållande till kroppen. Den från 2004 har greppbrädan lite mer "in i kroppen", det skiljer ca 1 cm till den från 2014. Det medför ökad åtkomst till de högre banden på den nya. Det gör att den nya faktiskt skiljer sig lite från den gamla i konstruktionen, trots att det är samma modell. Det intressanta är också att de låter olika, den nya lite mer topp och mellan och den gamla lite tätare/tightare och lite mulligare.

Inspelat med samma förstärkare, Marshall JVM JS samma settings och en Box of Doom med Celestion V30.


Att de låter lite olika är kanske inte så värst förvånande egentligen, gitarrers ljud skiljer sig ofta mellan individer. Här är det mer sannolikt att skillnaderna ligger i stallen, Hardtail vs Floyd Rose. Två olika system som korresponderar olika med sina respektive värddjur. Hur som helst så låter båda tillräckligt snarlikt för att inte skapa oro i lägret.

Bateriluckan har snabblucka istället för skruvar som på de gamla. I övrig är det i princip likvärdiga.

Halsen på EC-1000 är Set-neck och är en jämförelsevis tunn hals, även kallad Thin U. Den är tillverkad av mahogny, precis som kroppen. Gillar man tunna halsar är detta himmelen på jorden, och mängder av metal heads har anammat ESP/LTD bland annat av just det skälet. De första att plocka upp märket i större skala var Thrash-metal band från USA, som naturligtvis insåg att byggkvalitén var tillräckligt hög till ett överkomligt pris. Den extremt snabbspelande halsen gjorde ju sitt till också förstås. Att band som Metallica tog märket till sin famn gav ESP/LTD en ordentlig market-boost och sen dess har deras position i metal-världen vuxit sig sig mycket stark.

Greppbrädans radie är på drygt 13" och den är tillverkad av Rosewood. En grej med EC-1000, eller föresten ESP generellt, är att de lyckas väldigt bra med låg action, eller stränghöjd. Rätt justerad kan du ha extremt låg stränghöjd utan rassel, till och med med ett Floyd Rose.

Floydet fungerar som det ska och eftersom den har låsbar sadel har de kunnat kliva ner ett snäpp vad gäller stämskruvar, min gamla EC-1000 har Sperzels Locking Tuners och den här har LTD tuners. De är lite enklare i sin konstruktion och finsmakare skulle nog hellre välja Sperzels eftersom de är snyggare plus att de adderar lite mer till tonen pga av dess något större massa. Marginellt skulle man kunna hävda men saken är den att alla delar på en gitarr påverkar på sitt sätt också tonen.

Gitarren levererar en tät och tight ljudbild och inbjuder till spel på ett utmärkt sätt. Det är en gitarr för shredders och gitarrister som letar ett instrument som gjort för high gain och aggressivt spel, även om den absolut klarar av rena ljud också. EMG 81 i stallet och EMG 60 i halsen är ett beprövat och klassiskt set för den som gillar hög output i mickarna.

ESP Eclipse II (I), den amerikanska/japanska systern, har 22 band och LTD EC-1000 har 24, vilket funktionsmässigt är den största skillnaden, men det finns fler. Att ESP Eclipse görs i USA och i Japan visar sig tydligt i priset eftersom produktionskostnaden där är högre än i Korea. Det finns tydliga skillnader som den oinvigde kanske inte lägger märke till direkt, specsen ser nämligen överlag ut som "samma".

Bindingen är tjockare och utan "Abalon" i inläggen, vilket många ser som en fördel faktiskt och greppbrädan är av det lite hårdare träslaget ebenholtz istället för. Tittar man på övre sadeln så är den av ben, på LTD EC-1000 är det "molded nut type" som i praktiken är formgjuten plast, på gitarrer med Floyd Rose är det givetvis låsbar sadel i stål.

Skillnader mellan plast och ben är ett kärt samtalsämne och även om det skiljer i ton skulle jag nog säga att det är marginellt i de flesta fall, men eftersom alla delar sammantaget skapar ton så är det förstås så att det spelar roll. Hur mycket kan ni debatera vidare, men ben är exklusivare. När det gäller metall eller ben så vist spelar det roll men även om det har marginell så länge du spelar solo eller baréackord eftersom bandstavar är av metall. Men ok, det spelar roll.Vi stannar där.

Det finns också ytterligare en variant, nämligen Eclipse Custom. Ett instrument som handbyggts från scratch och som är ESPs Flaggskepp i genren. Oftast byggs de på uppdrag av kund men det finns också en del limited series av dessa custom instrument.

Det som skulle tala för Eclipse Custom är att de byggts av mer omsorgsfullt valda träbitar och att den har en "neck through body" konstruktion, det vill säga att halsen inte är limmad utan löper genom hela gitarrkroppen. Det gör att Eclipse Custom ger ifrån sig en fylligare ton, i alla fall i teorin. Det som avgör är återigen träets klangmässiga egenskaper. Men en neck-through har bättre förutsättningar, det är ingen tvekan om det. Att specs ser ut att vara likadana gör inte omedelbart att gitarrer låter likadant eller känns bättre spelmässigt. ESP Eclipse Custom ligger i samma kvalitetsmässiga nivå som Gibson Custom Shop eller Fender Custom Shop, därmed inte sagt att de är lika eftertraktade.

ESP Eclipse I och II i de flesta fall ett bättre instrument än LTD EC-1000, även om vi här talar om skillnader på decimalens gräns. EC-1000 håller nämligen i sammanhanget löjligt hög kvaltet, så hög att man kan undra varför? ESP Eclipse håller däremot ett högre andrahandsvärde, vilket kan vara skäl nog att beakta. Spelmässigt har jag personligen svårt att motivera en dubbelt så dyr ny Eclipse, även om det i detaljerna handlar om en snäppet bättre gitarr.

Priset på en begagnad LTD EC-1000 är idag chockerande lågt med tanke på vad man får, nämligen en väldigt fin modern Les Paul med mycket muskler. Man kan idag hitta en LTD EC-1000 med stoptail för dryga 4500 kr på Blocket och en ny med Floyd kostar drygt 12000 kr.

En begagnad ESP Eclipse I är nästan lika billig den just nu och du hittar den för mellan 8000-12000 kr beroende på skick. Om du är på jakt efter en LTD EC så sök efter en "tidig", typ innan 2009, för då får du Sperzels Locking Tuners.

LTD EC-1000 med Floyd Rose gör jobbet för både weekend warriors och hårt turnerande gitarrister och de har dessutom en finish som man har svårt att inte beundra.

Betyg:
4,5 Zombies (5)