Gitarrzombien

Vad som skiljer en "bra" elgitarr från en "sämre" kan man förstås diskutera ur många olika perspektiv. Det kan handla om ren byggkvalitet, men det kan också handla om hur man faktiskt upplever den när man spelar på den. Bra gitarrer lägger man ogärna ifrån sig, och inte så bra instrument tråkar ut en ganska fort. Om man precis börjat spela eller om man är erfaren proffsgitarrist spelar i sak ingen roll, en gitarr som känns bra är förmodligen också en bra gitarr.  Med det sagt så kan man ändå fundera över vad som skiljer elgitarrer i olika prisklasser och vad man får med en dyrare gitarr som man inte får med en billig. Vad som är att betrakta som en "dyrare" gitarr eller vad som är "billigare" är givetvis individuellt, det har med det ekonomiska värdet att göra. En dyr gitarr behöver inte alltid betyda ett bra instrument för dig och en billigare behöver inte nödvändigtvis vara en sämre gitarr generellt sätt. Man måste låta upplevelsen av instr...

Efter att ha strosat en del i gitarrbutiker kan jag konstatera att det redan nu vankar 2016. Inte minst därför att butiker nu söker köpare för att få ner lagerkostnader inför 2016. Därför är det nu köpläge på nya instrument, rent generellt och synnerhet när det gäller Paul Reed Smith och Gibson. När det gäller Paul Reed Smith så finns nu ordentligt bra priser i den fysiska butiken på Deluxe Musik i Stockholm. Du kan spara åtskilliga tusenlappar, mellan 8000-10000 kronor för både singlecut och doublecut. Delvis beror det på att de varit prissatta från början på en lägre dollarkurs men också för att man vill få lite rulle i lagret. Så har du gått och funderat på PRS en längre tid är det dags att göra ett besök på Deluxe och prova igenom modellerna de har inne. Jag är lite sugen på en av dem själv faktiskt. Sen kommer vi till Gibsons årsmodell 2015. Som jag misstänkte går försäljningen av de nya modifierade instrumenten sisådär som de verkar. Gillar man den nya bredare greppb...

För ett bra tag sedan recenserade jag en Ibanez Iron Label 7-strängad (RGIR20BK). En gitarr jag gillade väldigt mycket. Jag tyckte att det var ett bra bygge, man märker det ganska direkt när man sätter sig och lägger den över knät och börjar spela. En bra gitarr svarar som man har tänkt sig och man lockas att spela på ordentligt. En sopig gitarr brukar jag ganska omgående lägga undan. Tyvärr sålde jag den, många gitarrer passerar här hemma, och det är ofta först långt senare man ångrar sig. När jag därför var ute efter en referensgitarr inom metalområdet och var nere på Deluxe Musik så fastnade jag för en likadan, men denna gång 6-strängad. Jag slog till direkt och efter lite justerande och anpassande så bar det av hemåt mot Zombie Cave. Iron Label är en serie gitarrer som ligger under Prestige-serien i kvalitet och hamnar också prismässigt i en helt annan prisnivå. Man har bland annat skippat flådiga toppar och allt sånt och istället gjort den i en blank svart klädsel, ben...

Efter att ha träffat en hel del gitarrister det gångna året så har mitt intresse och nyfikenhet för Kemper, alternativet till en schysst rörförstärkare, tilltagit. Det hela är inte helt okomplicerat för mig eftersom jag, likt många andra, egentligen väljer en rörförstärkare som BlackCat, Marshall, Mesa, Fender, Olsson, Peavey, EVH framför en digitalt reproducerad dito varje dag i veckan. Det är något visst med en riktig rör-rig, håll med om det?  Problemet är att jag vill prova alla förstärkare som finns här i världen, vilket naturligtvis är omöjligt även om jag hade riktigt mycket stålar. Om jag gigade mycket med spelställen i Europa, eller t.o.m i Sverige, så skulle fullrörsrigg i princip också vara omöjligt på grund av fraktkostnader. Baksidan på en riktig rörförstärkares härliga ljudupplevelse är att de är tunga, skrymmande och att de kostar en del. Därför hopar sig skäl till att börja titta på digitala lösningar som Line6, Fractal och Kemper. Jag är egentligen väldigt ...

Det finns många intressanta bluesgitarrister i Sverige. För ett tag sedan dök namnet Pelle Holmberg upp lite varstans och efter att ha kollat igenom vad som fanns på nätet om honom bestämde jag mig för att kontakta honom och föreslå en intervju.  Pelle Holmberg är en svensk bluesgitarrist som från början kommer från Karlskrona.  Han startade Pelle Holmberg Group som släppte en platta 2011 och en uppföljare 2015 med titeln "Ghost Ship". Han är också involverad i bandet HPD, "Hopplockade delar" och frilansar som "guns for hire" för en hel del svenska artister i samband med skivinspelningar etc. Jag gillar Pelles spel, det är nyfiket och experimentellt samtidigt som det är totalrotat i blueskulturen. Han spelar på Fender  50th anniversary Deluxe Staratocaster och Suhr. Förstärkarmässigt har han valt Olsson Custom 36 Reverb - http://www.sv.olssonamps.se Custom Audio Electronics OD-100 standard plus Elmwood 2x12 cab med vintage 30 speakers Additional Olsso...

Gitarrzombien har varit på festivalen Getaway Rock i Gävle. Tre dagar med bara fokus på gitarrister och ingenting annat, som resulterade i en intervju med bland annat Wolf Hoffman från det anrika tyska metalbandet Accept. Bandet som fick mig och mina kompisar att närapå gå i bitar när plattan "Restless and Wild" kom ut 1982, framförallt när vi hörde låten "Fast as a Shark" första gången. Gitarrerna och dubbeltrampet efter den minst sagt kufartade raspiga "Ein Heller und ein Batzen" i inledningen fick oss att tappa hakan. Det visade sig sedan att samma melodi användes av Nazizterna i deras stöveltramp, föga charmigt men något bandet inte hade en aning om.  Visst är det så att Accept på ett sätt är ett eko från 80-talet men man ska inte förringa dagens version och inte heller deras påverkan på dagens hårdrock. Många av Accepts äldre låtar är ikoniska riffpjäser och det märks också tydligt live. Det nyare materialet är ur ett gitarrperspektiv intressant de...

Ett begrepp som beskriver en stor grupp gitarrister som man sällan talar om är "weekend warriors". Gitarrister som drömt om eller fortfarande drömmer om en artistkarriär men som av olika skäl slutat och tvingats ta ett vanligt jobb och bildat familj. Gitarren har förpassats till ytan under sängen och förstärkaren samlar damm i garderoben. När jobbkarriären väl betalt sig sisådär 30 år senare plockas gitarrerna fram, dammas av och justeras. Det gamla intresset får nytändning och helgerna förvandlas till rena gitarrorgier, surfande på nätet och besök i butiker, när förstärkaren inte går på högvarv i gillestugan. Mängden gitarrer är inte sällan fler än man egentligen har behov av, men vad gör det? Man lever bara en gång. Beslutet om en ny gitarr är ofta betydligt kortare än till en ny soffa för de flesta. "Det finns alltid rum för en gitarr till" Weekend Warriors är ofta mycket pålästa och erfarna när det gäller olika typer av gitarrer och har prövat det mest...

Efter en tids nödvändig återhämtning,  sedan 15 juni, är nu Gitarrzombien tillbaka med full kraft, och dessutom med planer på att utveckla bloggen framöver. Jag har sedan det senaste inlägget hunnit med att besöka festivalen Getaway Rock i Gävle där jag intervjuat gitarrister från en hel del band. Black Label Society, Spiders, Graveyard, Suicide Silence, Deathstars, Carnifex, Captain Crimson, Electric Boys, Accept och Saxon är några av de band vars strängbändare uppsöktes för snack om gitarrer, förstärkare och ton. En brokig blandning gitarrister tänker du. Det är helt korrekt, så pass skilda genres som rock ´n roll, blues, classic rock & metal, NWOBHM och mer modern death core. Spännande möten och intressanta diskussioner utlovas. Runt hörnet väntar också en intervju med en spännande bluesgitarrist, en artikel om Guitar Labs plus en hel del förstärkar-, effekt- och gitarrtester. Undertiden får ni hålla tillgodo med en bild tagen på Getaway Rock.  Den får fungera ...