Gitarrzombien

Om du gillar Marshalls klassiska ikoniska förstärkare som 1974, JMP, JCM800 eller kanske JVM men inte riktigt har råd att köpa alla så är Marshall JMD 501 förmodligen din grej. En spännande förstärkare som gör att det låter mer "på riktigt" än någon annan hybridlösning Marshall gett sig i kast med tidigare.  JMD:1 (501 Combo) har digitala simuleringar av kända preamps i försteget och rör i slutsteget, 2 st EL34or. Det innebär att det på ett vis är en riktig rörförstärkare och på hög volym märker man av det tydligt. Det är på stark volym JMD kommer till sin fulla rätt. JMD 501 är en combo på 50 watt med en 1x12 Celestion i schassit. Den finns också i en variant med 2x12 som har lite fylligare ljud i sig, men kopplar du in en 4x12 så är det lilla problemet löst. Ju fler högtalare ju mer luft rörs runt av konerna och volymen blir inte bara starkare utan också bredare och fylligare. Men det coola med denna stärkare är, även om det för vissa är som att häda, de sjukt skickli...

Svaj har fascinerat mången gitarrist genom åren, men också frustrerat. Få samtalsämnen är väl så frekventa som just de om svaj skulle jag vilja säga. De flesta som ägt en Strata vet hur en del av dessa svaj är svåra att hantera, och de som oframgångsrikt testat Floyd Rose ska vi kanske inte alls nämna. Men svaj är också väldigt populärt i många stugor och spelstilar därute, och de som behrärskar dem får dem att ljuda fantastiskt. De första svajet, Vibrola,  kom redan 1935 och uppfanns av Doc Kauffman. Det kom i några olika versioner och satt främst på Epiphone och Rickenbucker. Vibrola höll på ordentligt fram till början av 50-talet då Bigsby mer eller mindre tog över. John Lennon bytte bland annat eftersom Vibrola hade problem med att just hålla stämningen. Paul Bigsby sägs ha haft sina första system, Bigsby Vibrato Tailpiece, igång i slutet av 40-talet och blev väl det första riktigt spridda svajet rent kommersiellt. Bigsby hanteras genom en fjäderförsedd "arm" som ...

Häromdagen hittade jag en Fender Stratocaster -62 Standard Reissue på Halkans. Den är från 1991 och tillverkad av FujiGen Gakki. FujiGen öppnade sin instrumentproduktion 1960. De första instrumenten som producerades var violiner men ganska snabbt kom de att växla över till akustiska gitarrer. 1962 startades den del som kom att syssla med elgitarrer, det var där massmarknaden låg. Det där med att gitarrbaserade band var en fluga visade sig långt ifrån pålitligt.  FujiGen kom att utveckla hög kvalitet i produktionen och var tveklöst en av de mest erkänt skickliga intrumentmakarna i världen under långa perioder.  Man tillverkade bland annat gitarrer åt Greco, Ibanez, Burny, Fernandes och Yamaha m.fl. Senare gjorde man också en del syntgitarrer till Roland och har också en eget märke kallat FgN, som jag inte haft möjlighet att testa ännu.   FujiGen är så välkända för sitt hantverk att så fort en japangitarr kommer ut på Blocket så påstår säljaren att "gitarren är f...

Jag har nu testat Rock Tips. Ett medel man kan använda för att antingen skapa förhårdnader på fingrarna, om man inga har, eller "reparera" fingertopparna när man spelat för mycket. Rock Tips gjorde mig nyfiken av en särskild anledning, något jag läst om Stevie Ray Vaughan på nätet. Han använde superlim för att reparera sina fingrar.   När man spelat mycket kan man få blåsor, dessa blåsor omvandlas sedan till ett skyddande lager "elefanthud". Jag vet också att en hel del av oss häruppe i norr lider av uttorkning och sprickor i fingrarna, och då blir det väldigt plågsamt att spela gitarr. Det sägs Stevie Ray Vaughan alltid hade med sig en liten kniv och lite "Krazy Glue" för att snabbt kunna reparera sina fingrar. Ett superlim som när det härdade liknande hudens egna förhårdnad ganska bra. Ni har säkert varit med om det obehagliga med att spilla lite superlin på fingrarna när ni limmar, svårt att få bort. Blir lite som ett extra hudlager. Men man fattar ...

"Det är en Halkan´s", sa han och kopplade in gitarren. När jag gick på högstadiet hade vi en musiklärare, Roger Frank, som kom till skolan efter en helg med en ny förstärkare. Han hade köpt en svensktillverkad stärkare. Vi som var mer inne på hårdrock på den tiden tyckte väl kanske inte att det var så märkvärdigt då, men Halkans förstärkare var väldigt uppskattade och de sålde bortåt 700-800 stycken.  Det var en ganska innovativ förstärkare på sin tid, byggd på mosfetteknik som fick den att låta som "rör" fast det var transistor. Många blues och rockgitarrister skaffade Halkans, Janne Schaffer, Mikael Ramel och Ulf Lundell bland annat. Jan "Halkan" Hallquist har drivit gitarrbutiken Halkans Rockhouse i Stockholm sedan 1970, på olika adresser. Från början fanns ju inte vintage som det begrepp vi känner idag men Halkan har spelat stor roll för begreppets utveckling. Redan tidigt 1990-tal sa Halkan att det bästa objektet att investera i, långt bättre ä...

Häromdagen besökte jag musikaffären MUG, "Musik Utan Gränser", i Göteborg. MUG är kanske en av landets mest omtalade musikaffärer som hängt med sedan 1960-talet. I alla fall en av de mest inflytelserika i regionen, lite av navet i Göteborgstraktens musikkultur. Första kunden lär ha varit Jimmy Page som ville köpa strängar, och sedan dess har en strid ström av kända  gitarrister hängt i lokalerna, men det har också varit häng för många artister under etableringsfasen.  Från början låg MUG uppe på Haga, och var bland annat tillhållet för dåtidens proggband som Nationalteatern och Motvind m.fl., men flyttade senare till andra lokaler nära Grönsakstorget. Där ligger också Sticky Fingers, en av Göteborgs mer kända musikscener. Jag hinner inte in i lokalen förrän grundaren Bruce Emms sätter klorna i mig och börjar tjöta på engelska blandat med göteborgska. Bruce är en varm och vänlig person som uppenbart uppskattar nya kunder och som har förstått poängen med att vara välko...

Underökningen, som inte är vetenskaplig på något sätt, gav ganska intressanta bekräftelser skulle jag vilja säga. Inget nydanande egentligen, snarare sådant vi redan vet men som ändå ger en del tankar att fundera kring för både "köpare" och "säljare". En butik bygger på relationer och fördjupad dialog där köpare och säljare i bästa fall hittar ett "vinn-vinn".   Min egen lilla analys av undersökningen, och debatten runt den, är att det som gör en butik bra är, bortsett från det uppenbara med utbudet etc, relationen mellan butikens personal och kunden, alltså i grunden "bemötandet". Att kunna känna sig välkommen och få service. Jag la in ett alternativ om att kunna "sitta ner och tjöta lite över en kopp kaffe" eftersom det på något sätt skulle visa just betydelsen av att relationsbyggande. Även att känna att man kan "testa grejer utan att behöva känna sig dum" indikerar relationen butik och kund. Jag tycker mig också känn...

Min fascination för musikaffärer startade tidigt. I tidiga tonår ägnade jag mycket tid i gitarrbuitiker och jag får fortfarande ett lugn i kroppen när jag tittar in en butik. Det är som att jag inträder en annan värld där innanför dörren, om det är rätt energi och rätt utbud förtsås. Den där lukten av gamla gitarrer och utbrända rör är verkligen "to die for".  Tyvärr har gamla stammens musikaffärer blivit allt färre med åren och ersatts av snabba klipp på de prispressande moderna kedjorna, kedjor som i sin tur konkurrerar med exempelvis den internetbaserade "Tysken". Butik Det är en utveckling jag tycker är lite trist, medan yngre gitarrister enbart ser det som positivt, eftersom "billigt är bra".  Men var tog det sociala och kunskapsorienterade perspektivet vägen i de nya butikerna? I kedjorna finns sällan tid till att sitta ned med kund, tjöta över en kopp kaffe och lära av varandra. Den delen av det gamla har helt enkelt försvunnit men samtidigt...

Runt 97/98 lyssnade jag mycket på Misdemeanors första platta "Five Wheel Drive", en platta med extremt mycket attityd och energi från hjärtat. Bandet bestod av Vera Olofsson (sång), Jenny Möllberg (gitarr), Jenny Lindahl (bas), Sara Fredriksson (gitarr) och Mia Möllberg (trummor). Misdemeanor hör till Stoner-genren med rötter i Sabbaths blytunga riff men med mer psykedeliska inslag.  Just det karrakteristiska medeltempogunget fängslade mig, kanske som kontrast till den snabbare teknikorienterade hårdrocken som växt fram. Med band som Kyuss som inspiration snickrade Misdemeanor ihop riktigt tunga låtar och plattorna efter debuten visade på prov på stor musikalitet och skicklighet. En bit in i 2000-talet tappade jag kollen på bandet, men för ett tag sen så snubblade jag över dem igen.  En ny period av Misdemeanor-mania slog in. På vinst och förlust kontaktade jag gitarristen Jenny Möllberg för att ta reda på vart bandet tog vägen och för att höra lite om stonergunget och ...

237 röster har räknats i undersökningen kring vilken av Gibsons modeller som är den allra coolaste. Jag valde att begränsa mig till "The Big 7" för enkelhetens skull. Även om det finns många andra coola så är dessa de mest sålda. Les Paul 30% (71) Explorer 20% (48) Flying V 15% (36) Firebird 15% (35) SG 11% (27) ES 5% (13) Melody Maker 3% (7) (I parentes faktiska röster) Att Les Paul tar hem det hela kanske är föga förvånande. Med sitt klassiska och nedtonade utseende passar den förstås till det mesta. Mer förvånande tycker jag är att SG hamnar så pass långt ned, framförallt som den, vilket Simon Ohlson påpekade på Facebook, är den mest sålda modellen enligt Gibson själva. Eller att mdellerna, Flying V, Explorer och Firebird, som vid lanseringfullständigt ratades av marknaden,  hamnar så högt upp. Men de är i sanning coola med sina för tiden futuristiska och vågade former. Kanske är just att de är lite mer ovanliga just det som gör den coola? En av mina p...