lördag 26 december 2015

Custom Shop Relic "Black over Candy Apple Red 2013

Det är annandag jul och det betyder att man kan börja summera året, men innan vi gör det så ska jag faktiskt låta er dyka in lite mer i Fender Relics. Vist det kan verka konstigt och åsikterna går i sanning isär när det gåller detta med "färdigslitna gitarrer". Men jag kan inte låta bli att tjusas av dem och nu, för att komplettera artikeln om "cunettos" från 1995-1999, så tar vi en titt på de nytillverkade Custom Shop ur serien "Time machine".

Foto: Gitarrzombien
Efter att Fender tog över relikeringen av gitarrerna i maj 1999 fick de namnet "Time Machine". Samtidigt gick man ifrån den inbrända stämpeln på baksidan av huvudet och gick över till den vanliga stämpeln i svart. Många säger också att tekniken för relikering blev en annan då Vince Cunetto aldrig överförda hur han tänkte och gjorde sina "aging works". Det kan förstås låta löjligt, relikering som relikering liksom. Men samtidigt så kan man ana en förändring i arbetena om man är noggrann, men det är nog enbart för nördar om jag får säga det själv. För de allra flesta är en välbyggd "Time Machine" minst lika bra som en från starten av hela relicgrejen.

Inom konceptet "Time Machine" finns olika grad av relikering.

NOS = New Old Stock.
Precis som om du köpt den som sprillans ny, och med hyfsat tidstrogna detaljer. Inget slitage alls alltså.

Closet Classic
Tanken är att det ska efterlikna ett instrument som typ glömts bort i caset i en garderod och därför är väldigt lite sliten. Closet Classic är väl i princip vad en lätt begagnad skulle se ut med lite dings här och där.

Journyman Relic
"Used but not abused", lite som om den rest hela vägen tryggt och fint från 60-talet till idag. Något mer sliten men ändå inte alls "misshandlad" på nåt sätt. Kanske lite "mer begagnad".

Relic
Det vi kanske i praktiken förknippar med relikering, det syns tydligt att den här varianten ska likna år av användning. "The authentic worn-in wear of a guitar that has experienced many years of regular use in clubs and bars. Marks that tell a story, finish checking all over the body, and scars, dings and dents from bridge to headstock".

Heavy Relic
Det här ska symbolisera år av tuff användning på turné och extremt vårdlös behandling. Här är det inte tal om "små dings" utan snarare seriös slag, hugg och fallskador. Man kan tänka sig att en gitarr som Yngwie kastat runt eller som Conny Bloom tappat otaliga gånger i låten "Lips and Hips.

Foto: Gitarrzombien
Självklart är dessa olika typer av relikering framtagna för olika submålgrupper, allt från de som vill spara sina orginalinstrument men ändå ha en att spela på till de som gillar "använda" instrument rent feelingmässigt. Saken är den att "Time Machine" egentligen inte är speciella instrument, med mer än att de är "Custom Shop". Det är likadana gitarrer som serietillverkats inom den del i fabriken som är "Custom Shop".  Så utifrån kvalitetsperspektiv är de varken sämre eller bättre, de speglar kort sagt vad en Custom Shop står för.

Precis som inom all tillverkning som syftar till att "tjäna pengar" så finns även här risker med att kvaliteten brister, en del har till och med blivit besvikna när de fått sina instrument då de upptäckt att de har tydliga brister. Och eftersom det är Custom Shop så blir man såklart extra irriterad jämfört med om man köper ett billigare instrument. Därför bör man, precis som i alla andra fall, prova sitt instrument i en affär. Fördelen är såklart att man själv då utgör den sista kvalitetssäkringsstationen, köper man över nätet eller direkt från fabrik finns alltid risken att man blir besviken. Å andra sidan har jag ännu inte hört om någon som vägrats få grejerna åtgärdade på Custom Shops bekostnad. Men ändå, väldigt irriterande.

Foto: Gitarrzombien
Härom månaden var jag på Deluxe Music i Stockholm på deras 10 årsjubbileum och istället för att mingla så fastnade jag på Strataväggen och testade gitarrer. Kanske var jag en aningen otrevlig gäst, jag vet inte. Jag tycker mingel är jobbigt. Hur som helst så hittade jag en Relic 1960´s Strata "Black over Candy Apple Red" från April 2013. Med tanke på omfattningen av slitaget skulle jag egentligen vilja kalla detta Heavy Relic, men COA säger "Relic" så det är ju det som avgör.


Foto: Gitarrzombien
Black over Candy Apple Red (Color Over Color) innebär att man, i det här fallet, målat över en Candy Apple med svart innan man relikerat. Rent historiskt var det faktiskt så man gjorde förr när någon ville ha en custom färg, man tog en redan färdig och målade över. Vanligast var en 2 eller 3-color burst men även andra färger förekom i botten. Jag skulle tro att man tog vad man hade tillgång till i produktionen och målade över helt enkelt. Med åren började orginalfärgerna titta fram och det kunde förstås bli lite hur som helst. I det här fallet blir det lite psykedelisk känsla över det hela.

Mickarna är Raw Vintage med Alnico 5 magneter, vilket inte är original. Någon har bytt ut de som satt i, från början lär det suttit Texas Special, Custom 50´s och Custom 60´s. Vintage Raw med Aged Appearence ligger på mellan 6.1 - 6.3 ohm och ska efterlikna Fender 60´s och jag kan säga att jag inte har något att anmärka här, varken positivt eller negativt . Det låter helt enkelt bra. Men icke för ty så kommer jag kanske prova med ett par Lundgrens framöver, inte för att det låter illa utan för att det alltid är intressant. Gitarren låter verkligen bra som den är.
Foto: Gitarrzombien

Övriga Specs
"Time Machine" ska vara ganska tidstrogna vad gäller specifikationer, med undantag från bland annat radien på greppbrädan är 9,5" istället för 7,25". Förmodligen är detta helt utifrån att marknaden faktiskt kräver en greppbräda som är mer modern.

Kropp: Light Weight Alder Body
Hals: Maple Neck
Greppbräda: Indian Rosewood Fretboard
Band: 21 Dunlop 6105 Frets
Halsprofil: C
Radius: 9.5" Fingerboard Radius
Lack: Nitrocellulose Lacquer
Finish: Relic Aging
Mekanik: Standard Vintage Custom Shop
Switch: 5-Way Selector, 1 Tone/Neck, 1 Tone/Middle


Slutomdöme
Jag måste erkänna att jag verkligen gillar "Time Machine", och det är inte bara att de ser rätt balla ut. Jag tycker att relikeringen gör skillnad i spelkänsla, man får vibbar till ett inspelat instrument. Jag tycker inte man ska jämföra med "nya, moderna och ospelade instrument", de har sina fördelar de också. Helt klart. Ska man nu jämföra med något så ska man väl rimligtvis jämföra med en original välinspelad och turnerad 62a eller nåt sånt och det är det ju sällan man får. Att kvalitén är, eller har varit ojämn även hos Custom Shop är välkänt men det här exemplaret och min Cunetto 1999 är verkligen toppinstrument.

Nu finns även en Relic 1963 Strata designad av John Cruz också. Från 2016 finns även 1970 Relic 3-color Sunburst eller Lake Placid Blue, vilket verkar väldigt intressant.

En ny Relic kostar mellan 25 000 - 30 000 kr, vilket är en del såklart. Men man ska se detta utifrån att det rör sig om högkvalitativa instrument som kvalitetsmässigt ligger ett bra hopp ovanför standardserierna.

Betyg:
5 Zombies (5)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar