OKKO Diablo, en löjligt bra distpedal....

Ibland stöter man på pedaler som går "rätt in i vebon". Häromdagen till exempel, när en för mig ny distpedal från OKKO leddes hem till katakomben. OKKO är ett litet företag i Tyskland som handtillverkar pedaler. Deras utbud är inte särskilt stort, tvärtom ganska litet, och de säljer sina pedaler över i stort sett hela världen.  I Sverige hittar man dem hos These Go To 11 i Stockholm. 

Jag blev intresserad av den på rekommendation från Göran Elmquist (Sound of Silence) som jobbat med Mikael Nord Anderssons pedalbord, där det sitter just en Diablo. Pedalen lär vara en av Nords favoriter för övrigt.

Den finns i två versioner, en med och en utan en volymboost. Namnet Diablo skvallrar om riktigt mycket gain, medan OKKO själva kallar den "low to medium gain". Jag vet inte vad jag ska tycka om den definitionen faktiskt. Den är kanske inte främst avsedd för värsta sortens metal på egen hand men det finns en hel del och kvaliteten är förvånande bra, bland de bättre jag har hört faktiskt.

Gain
Mängden distortion, och jag skulle vilja säga att den ger en välbalanserad gain som svarar på bra på avrullning för renare ljud.

Level
Som det låter...

Feed
Styr basfrekvensen i input, som tex kompetenserar om du har en tunn ton i din gitarr.

Body
Påverkar "lower mids" och kompression och fettar till det lite, botten skulle man kunna säga.

Tone
Påverkar ljudet från de mörkare lägena till ljusa register. Här kan man dessutom komma ihåg att man kan justera "Tones omfång" inuti på kretskortet via "internal trimpods". Här kan du ställa tex Presense och det ännu mörkare eller ljusare beroende på vad för förstärkare du har, den är alltså kompensatoriskt. Bass låter dig justera "lower mids", för ännu mer eller mindre botten.

Headroom Switch
LO för en lite mjukare touch och kan med fördel användas för låg output-mickar
HI för hög output-mickar och mer kräm och tryck  i output.

En riktigt bra grej med den här pedalen är att den uppträder väldigt konsistent mellan olika förstärkare och lämpar sig därför för sessiongitarrister som i princip reser med sin gitarr och sitt pedalbord och lånar förstärkare. Annars brukar distpedaler i allmänhet, ska sägas, klara det så jättebra.

Sen är ju den stora grejen med den ljudkvaliten, den låter larvigt bra och mäter sig med riktigt bra förstärkares gain. Den ger ifrån sig gott om distortion så låt er inte kuras av deras egen beskrivning "low to medium gain". Den är användbar i allt från varm blues, över classig rock till mer heavy rock utan problem och dess förmåga att kompensera för olika förstärkarkaraktärer gör den väldigt omfångsrik och mångsidig.

Kanske inte den billigaste distpedalen men med tanke på kvalitetn och mångsidigheten ändå billig för den som behöver just en gain som mäter sig med bra förstärkare, 1800 kr.

Jag återkommer inom kort med ett videoklipp med ljudexempel....

Betyg:
5 Zombies (5)

Stay Zombied






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Intonering av gitarr

"Justera halsar är lite läskigt..."

Snårskogen kring Fender Stratocaster, MIA och MIM