Jackson Demmelition för "Machine Heads"
För drygt ett år sedan hade jag en återkommande period då jag lyssnade mycket på Machine Head. Ett fantastiskt metalband med rötterna i Oakland California. Bandet startade 1991 och från 2002 spelar Phil Demmel gitarr i bandet. Demmel är en riktigt bra och mångsidig gitarrist om man bara ger honom lite uppmärksamhet och lyssningstid. Lyssna till exempel på Imperium från Through Ashes of Empires.
Demmel är en av Jacksons "Artister". Tidigt i sin karriär körde han på Randy Rhoads modellerna men kom senare att pröva andra typer Vs, framförallt King V som kom med med de mer symmetriska hornen jämfört med RR.
För några år sedan kom Phils egen signaturgitarr ut, Jackson Demmelition King V. En gitarr som skiljde sig lite från andra King Vs genom att ha två extra små "baby devil horns" baktill.
Jag tyckte den var ursnygg. Jag tror man gillar den eller hatar den från första stund faktiskt.
Eftersom pro-varianten var ganska dyr när den släpptes och budgetvarianten (PDX) hade "bolt-on-neck" (skruvad hals) så kände jag att det inte riktigt var aktuellt för att leta. Jag tycker att bolt-ons låter betydligt sämre, vilket inte är så konstigt eftersom vibrationerna inte löper lika fritt genom träet. En del skulle säga att det är nonsens, men jag har fått för mig det i alla fall. Bolt-ons är mycket enklare i produktionsapparaten och blir därför ofta rejält mycket billigare.
Neck-set (limmad) eller ännu hellre neck-through (one-piece) har också enklare åtkomst i de högre banden eftersom du slipper klacken som halsen i en bolt-on skruvas i. Klacken är ofta i vägen, men det skulle förstås aldrig en Fender-finsmkare hålla med. I Neck-Set är kontakten mellan hals och kropp mer tight dikt an och vibrationerna (tonen) löper bättre i övergången.
Till slut bestämde jag mig för att försöka hitta en i alla fall och efter ett tag dök det upp en signerad Jackson Demmelition PDX-2 King V på Blocket. Killen som sålde den berättade att ägaren innan hade vunnit den på Jacksons hemsida. Jag minns inte vad jag betalade men priset var ok så jag beställde den.
Döm av min förvåning när jag öppnade kartongen, halsen var Neck-Set! Jag visste inte att de uppgraderat PDX och att det främst rörde sig om halsinfästningen. Det som skiljer PDX-2 från PRO är passiva EMG HZ istället för aktiva EMGs (81/60) och Basswood istället för Al i kroppen. Annars är det i princip samma gitarr.
Specs i sammandrag:
Kropp: Basswood
Finnish: Svart Gloss
Hals: Maple Neck Through Body (Speed neck)
Halsfäste: Neck Set
Scale: 25,5
Binding: Silvervit
Greppbräda: Ebenholtz med pärlemor sharkfin inlays
Band: 24 Jumbo
Stall: Floyd Rose Special
Rattar: 2 Volym
Switch: 3 vägs
Mickar: EMG HZ Humbuckers
Stämmisar: Jackson Die-Cast
Omdöme
Det här är en metalyxa, det är ingen tvekan om det. Den är som gjord för feta riff och vräkigt solospel och mycket lättspelad. Det är också lätt att få låg stränghöjd utan razzel om man gillar det. Det sitter 009-042 strängar på vid leverans, men du kan utan problem gå upp till 010 med enkelhet, 012 kan bli tufft då Floyds brukar krångla med tjockare strängar tyvärr. Floydet fungerar helt perfekt och det sjunger dessutom minimalt.
Tonen är tight och minkarna, EMG HZ, ger en hög output. Dessa mickar anses vara budgetvarianter till EMG 81/85 etc men de är faktiskt egna mickar med egen karaktär. Många metalheads går från aktiva till passiva mickar för ytterligare tightness och spelbarhet. Man menar att aktiva är lite för mycket. PDX-2 har två volymrattar och ingen ratt för ton. Det blir allt vanligare att moderna gitarrer skippar grejer som de flesta gitarrister i målgruppen inte använder.
Med min Paevey 6505 och Marshall med vintagehögtalare fungerar den som allra bäst, man får det här maffiga chunkiga metaltugget som är så karrakteristiskt för inte bara Machine Head utan hela den moderna metalscenen.
En annan positiv sak är att den är välbalanserad när den hänger över axeln och inte det minsta tendens till neck-dive, vilket tyvärr kan vara fallet med Vs.
Kroppen är av Basswood, som är ett förhållandevis billigt trä och lätt att bearbeta i fabrik. Basswood påminner mycket om Al i tonen. Al som annars anses ha mer "richness in tone". Tonen i PDX-2 håller väldigt hög kvalitet och det är mycket enkelt att få feta övertoner, vilket det handlar om för mig i just detta sammanhanget.
På den första PDXn satt ett "Floyd Rose licensed" och halsen var skruvad, så PDX-2 med Set Neck och Floyd Rose Special får hela gitarren att kliva upp ett snäpp i kvalitet. Detta är en bra gitarr, det är ingen tvekan om det och den är lättspelad och bekväm.
Mitt exemplar är signerat av Phil Demmel själv, vilket gör den extra kul och värdefull för "Machine Heads". Att den dessutom numera, som grädde på moset, också är signerad av sångaren och gitarristen Robb Flynn gör den ännu mer intressant som unikt exemplar.
Den är väldigt ovanlig på Blocket, men på eBay finns några. Och begagnade är de prisvärda, du kan säkert hitta dem för runt 4000-5000 kr. Sett ur ett instrumentperspektiv så är det ett bra pris för en riktigt bra gitarr i de prislägena.
De kom utan case, vilket får köpas till. Jacksons King V case kostar 1700 kr, vilket kan låta som mycket pengar men det är ett bra och väl skyddande case.
KÖP
Betyg:
5 Zombies (5)
Och här en rolig reklamfilm för Demmelition PDX-2 :)
För några år sedan kom Phils egen signaturgitarr ut, Jackson Demmelition King V. En gitarr som skiljde sig lite från andra King Vs genom att ha två extra små "baby devil horns" baktill.
Jag tyckte den var ursnygg. Jag tror man gillar den eller hatar den från första stund faktiskt.
Eftersom pro-varianten var ganska dyr när den släpptes och budgetvarianten (PDX) hade "bolt-on-neck" (skruvad hals) så kände jag att det inte riktigt var aktuellt för att leta. Jag tycker att bolt-ons låter betydligt sämre, vilket inte är så konstigt eftersom vibrationerna inte löper lika fritt genom träet. En del skulle säga att det är nonsens, men jag har fått för mig det i alla fall. Bolt-ons är mycket enklare i produktionsapparaten och blir därför ofta rejält mycket billigare.
Neck-set (limmad) eller ännu hellre neck-through (one-piece) har också enklare åtkomst i de högre banden eftersom du slipper klacken som halsen i en bolt-on skruvas i. Klacken är ofta i vägen, men det skulle förstås aldrig en Fender-finsmkare hålla med. I Neck-Set är kontakten mellan hals och kropp mer tight dikt an och vibrationerna (tonen) löper bättre i övergången.
Till slut bestämde jag mig för att försöka hitta en i alla fall och efter ett tag dök det upp en signerad Jackson Demmelition PDX-2 King V på Blocket. Killen som sålde den berättade att ägaren innan hade vunnit den på Jacksons hemsida. Jag minns inte vad jag betalade men priset var ok så jag beställde den.
Döm av min förvåning när jag öppnade kartongen, halsen var Neck-Set! Jag visste inte att de uppgraderat PDX och att det främst rörde sig om halsinfästningen. Det som skiljer PDX-2 från PRO är passiva EMG HZ istället för aktiva EMGs (81/60) och Basswood istället för Al i kroppen. Annars är det i princip samma gitarr.
Specs i sammandrag:
Kropp: Basswood
Finnish: Svart Gloss
Hals: Maple Neck Through Body (Speed neck)
Halsfäste: Neck Set
Scale: 25,5
Binding: Silvervit
Greppbräda: Ebenholtz med pärlemor sharkfin inlays
Band: 24 Jumbo
Stall: Floyd Rose Special
Rattar: 2 Volym
Switch: 3 vägs
Mickar: EMG HZ Humbuckers
Stämmisar: Jackson Die-Cast
Det här är en metalyxa, det är ingen tvekan om det. Den är som gjord för feta riff och vräkigt solospel och mycket lättspelad. Det är också lätt att få låg stränghöjd utan razzel om man gillar det. Det sitter 009-042 strängar på vid leverans, men du kan utan problem gå upp till 010 med enkelhet, 012 kan bli tufft då Floyds brukar krångla med tjockare strängar tyvärr. Floydet fungerar helt perfekt och det sjunger dessutom minimalt.
Tonen är tight och minkarna, EMG HZ, ger en hög output. Dessa mickar anses vara budgetvarianter till EMG 81/85 etc men de är faktiskt egna mickar med egen karaktär. Många metalheads går från aktiva till passiva mickar för ytterligare tightness och spelbarhet. Man menar att aktiva är lite för mycket. PDX-2 har två volymrattar och ingen ratt för ton. Det blir allt vanligare att moderna gitarrer skippar grejer som de flesta gitarrister i målgruppen inte använder.
Med min Paevey 6505 och Marshall med vintagehögtalare fungerar den som allra bäst, man får det här maffiga chunkiga metaltugget som är så karrakteristiskt för inte bara Machine Head utan hela den moderna metalscenen.
En annan positiv sak är att den är välbalanserad när den hänger över axeln och inte det minsta tendens till neck-dive, vilket tyvärr kan vara fallet med Vs.
Kroppen är av Basswood, som är ett förhållandevis billigt trä och lätt att bearbeta i fabrik. Basswood påminner mycket om Al i tonen. Al som annars anses ha mer "richness in tone". Tonen i PDX-2 håller väldigt hög kvalitet och det är mycket enkelt att få feta övertoner, vilket det handlar om för mig i just detta sammanhanget.På den första PDXn satt ett "Floyd Rose licensed" och halsen var skruvad, så PDX-2 med Set Neck och Floyd Rose Special får hela gitarren att kliva upp ett snäpp i kvalitet. Detta är en bra gitarr, det är ingen tvekan om det och den är lättspelad och bekväm.
Mitt exemplar är signerat av Phil Demmel själv, vilket gör den extra kul och värdefull för "Machine Heads". Att den dessutom numera, som grädde på moset, också är signerad av sångaren och gitarristen Robb Flynn gör den ännu mer intressant som unikt exemplar.
Den är väldigt ovanlig på Blocket, men på eBay finns några. Och begagnade är de prisvärda, du kan säkert hitta dem för runt 4000-5000 kr. Sett ur ett instrumentperspektiv så är det ett bra pris för en riktigt bra gitarr i de prislägena.
De kom utan case, vilket får köpas till. Jacksons King V case kostar 1700 kr, vilket kan låta som mycket pengar men det är ett bra och väl skyddande case.
KÖP
Betyg:
5 Zombies (5)
Och här en rolig reklamfilm för Demmelition PDX-2 :)
Kommentarer
Skicka en kommentar