Malmberg ABBA Star Guitar
Jag minns att jag när jag var 8-9 år sågade ut en Star Guitar ur en plywood-skiva. Det blev min första gitarr, förvisso utan strängar, och jag skulle ha den till vårt mimband "Mini Kiss". Det måste ha varit 1976 nånstans när vi bodde i Söderhamn.
I morse såg jag på TV4 Morgon att Mattias Hansson gjorde reklam för ett jippo ute på Djurgården i samband med ABBA-museets 40-årsjubeleum av Waterloo. Förutom körsång så skulle de lansera 50 unika limited editions av Göran Malmbergs Star Guitar.
Star Guitar "replicas" har producerats av Björn Clern på Tip Top Musik, under överinseende av Göran Malmberg, och såldes enbart 6e april på ABBA-museet, men självklart kan man köpa den efteråt tills den är slut.
Göran Malmberg är en spännande person som är utbildad möbelsnickare, byggt bilar, utvecklat spännande saker inom "väghållning", men som också byggt fina gitarrer.
Hans egna gitarrer har använts av bland andra Kenny Håkansson i Dag Vag och Roffe Wikström. Gitarrerna, som kom på 70-talet, betraktas än idag som skickligt byggda gitarrer med unika drag jämfört med gitarrer som tillverkades vid den tiden. Lyssna gärna på Kenny Håkanssons gitarrljud på exempelvis plattan Scenbuddism.
Självklart åkte jag till ABBA-museet för att försöka få möjligheten att testa en Star Guitar och snacka lite med legenden Göran Malmberg själv. Tyvärr missade jag hans föredraget, men han hade vänligheten att prata med mig lite vid sidan av medan jag testade denna unika och mytomspunna gitarr.
De 50 "kopiorna" är tillverkade i Korea och jag blev glatt överaskad när jag upptäckte att det är riktigt bra gitarrer, inte bara i ögonfallande för ögat. Originalet som tillverkades till Björn Ulvaeus var ett beställningsjobb för att passa in i det glittriga scenframträdandet i European Song Contest 1974. Utvecklingen skedde i samarbete med Björn, som hade lite speciella önskemål.
- Ja han ville ha en Fender Stratocaster hals och en kropp som var lite "spektakulär" som han sa. Hornen på kroppen skulle ge ett uppseendeväckande utseende men också vara placerade så att det gick att spela ordentligt, säger Göran.
Det två övre hornen till höger, med ett litet mellan sig, gör att högerarmen lätt kan komma in och låta låta handen få fritt spelutrymme nere vid stallet. Kroppen är av björk limmad i fem lager. Orginalet var i Mahogny och betydligt tyngre.
- Problemet med en sån här gitarr är att det svårt att hitta balansen så den hänger i våg över axeln, på originalet är den lite framtung och dippar en aning men på de nya kopiorna är det helt i balans, påpekar Göran.
Och det stämmer, den hänger fint, och det är inga problem att komma åt att spela.
Halsen, som har 22 band, ser ut att vara i björk med en Rosewood greppbräda. Stämskruvarna på det ologgade huvudet ser ut att vara av Vintage Kluson typ.
Mickarna är två humbuckers av Gibsontyp, jag får inget klart svar på vad det exakt är för mickar men de har i alla fall kraftig output. Jag la märke till att stallmicken satt något längre ifrån stallet än normalt, vilket förbryllar. Normalt vill man ju ha den rätt nära.
- Det var för att Björn inte ville ha så mycket diskant i micken eftersom han mestadels kompade, men jag har lagt märke till att även för solospel så är det inte en så dum idé alls, förklarar Göran.
Stallet var någon form Tune-O-Matic. Det var något bredare än i originalet enligt uppgift. Normalt gjorde Göran, på sina egna gitarrer, "wraparound" stall för sustainens skull men här valde han annat.
En three way switch i klassisk tappning och rattarna av oldschool top-hat karaktär.
- Rattarna var svåra att hitta. På originalet står det bara "vol" men vi fick acceptera "volume" på kopiorna, berättar Göran.
Rattarnas placering var också en grej efter Björns önskemål, de skulle vara placerade så det var lätta att komma åt. Inte så lätt med så många horn och vinklar.
Hur var den då att spela på?
Förvånande nog så var den riktigt skön att lira på, och inte bara ett kul samlarobjekt. Halsen var fint slipad och obehandlad, vilket så klart ger en tydlig närhet. Ganska låg stränghöjd och inte i närheten av strängrassel. Lätt att komma åt de sista banden p.g.a. hornens placering.
Mickarna hade hög output och på det hela taget fick jag känslan av att det är fråga om ett mycket fint hantverk. Trots att kroppen är av björk så ger den en förvånansvärt bra "ton".
- Ja jag kan inte riktigt förklara det där med tonen, men det blev riktigt bra. Koreanerna är duktiga på att bygga gitarrer, säger Göran.
Björk gör också att den är ganska lätt, det är överhuvudtaget en bekväm gitarr, trots att den ser sjukt obekväm och konstig ut.
Om jag köpte en? Nej det gjorde jag tyvärr inte, och jag grämer mig som en ledsen hund. Men 14500 kr tillät tyvärr inte plånkan den här dagen, men det hade ju varit jävligt kul att äga en. Men jag fick en härlig stund tillsammans med en legend i gitarrbyggarkretsar och det är värt mycket det också.
Vid utgången träffade jag däremot en gammal musikerpolare från Linköping som jag inte sett på 25 år och som hade köpt 2 stycken (!) Han köpte en och hon en. Respekt till Johan och Åsa Strand.
När vi lämnade museet hade de enligt uppgift sålt 35 stycken av de totalt 50 ex man tillverkat. Grattis till succén Göran, Björn och ABBA-museet. Gitarren går att avnjutas på ABBA-museet, kanske en sommartripp för familjer med minst en gitarr-freak?
Tack också Mattias Hansson som riggade mötet.
Själv får jag nu gå och gräma mig tills jag dör för att jag inte köpte en...
Betyg:
5 Zombies (5)
Star Guitar |
Göran Malmberg är en spännande person som är utbildad möbelsnickare, byggt bilar, utvecklat spännande saker inom "väghållning", men som också byggt fina gitarrer.
Göran Malmberg med Star Guitar |
Hans egna gitarrer har använts av bland andra Kenny Håkansson i Dag Vag och Roffe Wikström. Gitarrerna, som kom på 70-talet, betraktas än idag som skickligt byggda gitarrer med unika drag jämfört med gitarrer som tillverkades vid den tiden. Lyssna gärna på Kenny Håkanssons gitarrljud på exempelvis plattan Scenbuddism.
Självklart åkte jag till ABBA-museet för att försöka få möjligheten att testa en Star Guitar och snacka lite med legenden Göran Malmberg själv. Tyvärr missade jag hans föredraget, men han hade vänligheten att prata med mig lite vid sidan av medan jag testade denna unika och mytomspunna gitarr.
De 50 "kopiorna" är tillverkade i Korea och jag blev glatt överaskad när jag upptäckte att det är riktigt bra gitarrer, inte bara i ögonfallande för ögat. Originalet som tillverkades till Björn Ulvaeus var ett beställningsjobb för att passa in i det glittriga scenframträdandet i European Song Contest 1974. Utvecklingen skedde i samarbete med Björn, som hade lite speciella önskemål.
- Ja han ville ha en Fender Stratocaster hals och en kropp som var lite "spektakulär" som han sa. Hornen på kroppen skulle ge ett uppseendeväckande utseende men också vara placerade så att det gick att spela ordentligt, säger Göran.
Det två övre hornen till höger, med ett litet mellan sig, gör att högerarmen lätt kan komma in och låta låta handen få fritt spelutrymme nere vid stallet. Kroppen är av björk limmad i fem lager. Orginalet var i Mahogny och betydligt tyngre.
- Problemet med en sån här gitarr är att det svårt att hitta balansen så den hänger i våg över axeln, på originalet är den lite framtung och dippar en aning men på de nya kopiorna är det helt i balans, påpekar Göran.
Och det stämmer, den hänger fint, och det är inga problem att komma åt att spela.
Halsen, som har 22 band, ser ut att vara i björk med en Rosewood greppbräda. Stämskruvarna på det ologgade huvudet ser ut att vara av Vintage Kluson typ.
Mickarna är två humbuckers av Gibsontyp, jag får inget klart svar på vad det exakt är för mickar men de har i alla fall kraftig output. Jag la märke till att stallmicken satt något längre ifrån stallet än normalt, vilket förbryllar. Normalt vill man ju ha den rätt nära.
- Det var för att Björn inte ville ha så mycket diskant i micken eftersom han mestadels kompade, men jag har lagt märke till att även för solospel så är det inte en så dum idé alls, förklarar Göran.
Stallet var någon form Tune-O-Matic. Det var något bredare än i originalet enligt uppgift. Normalt gjorde Göran, på sina egna gitarrer, "wraparound" stall för sustainens skull men här valde han annat.
En three way switch i klassisk tappning och rattarna av oldschool top-hat karaktär.
- Rattarna var svåra att hitta. På originalet står det bara "vol" men vi fick acceptera "volume" på kopiorna, berättar Göran.
Rattarnas placering var också en grej efter Björns önskemål, de skulle vara placerade så det var lätta att komma åt. Inte så lätt med så många horn och vinklar.
Göran Malmberg och jag |
Förvånande nog så var den riktigt skön att lira på, och inte bara ett kul samlarobjekt. Halsen var fint slipad och obehandlad, vilket så klart ger en tydlig närhet. Ganska låg stränghöjd och inte i närheten av strängrassel. Lätt att komma åt de sista banden p.g.a. hornens placering.
Mickarna hade hög output och på det hela taget fick jag känslan av att det är fråga om ett mycket fint hantverk. Trots att kroppen är av björk så ger den en förvånansvärt bra "ton".
- Ja jag kan inte riktigt förklara det där med tonen, men det blev riktigt bra. Koreanerna är duktiga på att bygga gitarrer, säger Göran.
Björk gör också att den är ganska lätt, det är överhuvudtaget en bekväm gitarr, trots att den ser sjukt obekväm och konstig ut.
Om jag köpte en? Nej det gjorde jag tyvärr inte, och jag grämer mig som en ledsen hund. Men 14500 kr tillät tyvärr inte plånkan den här dagen, men det hade ju varit jävligt kul att äga en. Men jag fick en härlig stund tillsammans med en legend i gitarrbyggarkretsar och det är värt mycket det också.
Åsa och Johan Strand, Linköping |
När vi lämnade museet hade de enligt uppgift sålt 35 stycken av de totalt 50 ex man tillverkat. Grattis till succén Göran, Björn och ABBA-museet. Gitarren går att avnjutas på ABBA-museet, kanske en sommartripp för familjer med minst en gitarr-freak?
Tack också Mattias Hansson som riggade mötet.
Själv får jag nu gå och gräma mig tills jag dör för att jag inte köpte en...
Betyg:
5 Zombies (5)
Kommentarer
Skicka en kommentar