Olsson Club Forty - Svensk kvalitet när den är som bäst
Häromdagen var jag förbi Daniel Kordelius på Deluxe Music och kollade in en av Olsson Amps nya förstärkare Olsson Club Forty. Eftersom jag hört många lovorda Olsson-förstärkare så hade mina öron fått lite extra "tonal suck up skill" om ni vet vad jag menar? Nyfikenhet är bra för tonkänslighet tycker jag mig märka allt oftare.
Olssons Club Forty är en mycket välgjord vintageförstärkare för framförallt blues, jazz eller "funky licks" skulle jag vilja påstå, även om den på grund av det extremt fina grundljudet tar pedaler riktigt bra och därför kan leverera i princip vad som helst. Som en referens, vad gäller det soundmässiga, nämner Daniel Gibson GA40 eller Fender Super Reverb.
Grundljudet är varmt och omfångsrikt och precis som man vill ha det när det kommer till vintage rörkaraktär. Inuti sitter 2 st 6L6GC men om man vill ha ytterligare lite mer av brittisk touch och kanske något lite klösigare överstyrning kan man peta i EL34or. Den vi testade hade 6L6GC och det är väl det som den är utvecklad för misstänker jag.
Här gäller som vanligt att det mesta som har med ljud att göra handlar om personliga preferenser och man ska vara försiktig med att lägga värderingar i olika typljud. Det handlar alltid om vad man själv hör och uppskattar plus vad som får ens eget spel att reagera. Jag märker själv tydligt att jag blir mer spelbenägen med ett bra grundljud, men jag inser samtidigt att det ljudet mycket väl kan begränsa andra. Det handlar förstås om vad man ska ha grejerna till, men grunden är att allt hänger ihop, gitarren, förstärkaren och dina eventuella effekter. Ska man utse någon av dessa som viktigare än andra så kan man säga att du kan få det att låta en billig gitarr låta bra i en förstärkare med bra grundljud men inte tvärt om. En dyr och välbyggd gitarr låter helt enkelt inte så bra som det är tänkt i en dålig förstärkare. Det kan låta trivialt men alltför många lägger sjuka energier på dyra gitarrer men hälften så mycket på förstärkare och effektpedalslösningar. Man skulle kunna säga låg "tonpeng", alltså mycket pengar för lite ton.
Det kommer väldigt mycket ton ut ur Club Forty, trots det relativt lilla klubbiga formatet med en 12a i får man väl säga. Förklaringen hittar vi såklart i att den är helt handbyggd point to point på lödtorn istället för kretskort och dessutom med exceptionell noggrannhet och smartness. När jag står och tittar in i den inser jag att jag måste göra en intervju med John Olsson själv, jag blir helt knäsvag av proffs...
När man tittar in under baklocket inser man hur vackert det kan vara när konstnärer lägger riktigt mycket kärlek i sitt arbete. En annan finess är att han verkar tänkt på allt, till och med på servicefolket om nu något behöver göras i den. Lätt åtkomliga komponenter, som i många andra förstärkare inte låter sig bytas i brådrasket.
Specar Olsson Club Forty:
Modellnamn: CL40
Spänning: 230/240V or 120V 50/60Hz
Uteffekt: 40/35W & 2,4 or 8 ohm beroende på rörval
Reverb: Spring
Rör: 3x12AX7, 12AT7, 2x6L6GC eller 2xEL34 GZ34 om man vill ha det
Kanaler: 2st
Kontroller: Volume 1, Volume 2, Tone, Deep Cut Dwell, Reverb
Högtalare: Celestion Creamback 65W
Vikt: 22.5kg
Det finns två kanaler som kan köras var för sig eller blandas med hjälp av normalkanalens Volume 1 och Volume 2. Kanal 2 har en lite brightare karaktär.
Deep Cut reglerar frekvenser i de lägre regionerna och kan låta dig kompensera för vilken gitarr du kör, tillexempel en Les Paul med humbucker i halsläge eller en brightare Strata tillexempel.
Reverbet, av fjädertyp, låter riktigt bra och med Dwell-ratten kan man styra insignalen i reverbtanken och därmed längden i reverbet och med Reverb-ratten hur mycket.
Högtalaren, 12 tum, är min personliga favorit just nu och ger den där varma pushiga karaktären, Celestion Creambacks. Jag har den i min Box of Doom också.
Jag lät Daniel visa hur den låter på ett filmklipp här:
Om du söker en mångsidig nyproducerad "vintagestärkare" och rör dig i bluesiga eller jazziga vegetationer så är denna ett absolut alternativ till de gamla trotjänarna från Fender eller kanske gamla Gibson. Priset på 25 000 kr är förstås en del men man ska då tänka på att allt är handgjort och om du någon gång försökt att löda men inte riktigt haft tålamod för det så inser du hur lycklig du ska vara över att John Olsson har just det, plus mycket annat. Kvalitet från Sverige.
Besök Olssons hemsida för mer info eller kontakta Deluxe Music.
Betyg:
5 Zombies (5)
Olssons Club Forty är en mycket välgjord vintageförstärkare för framförallt blues, jazz eller "funky licks" skulle jag vilja påstå, även om den på grund av det extremt fina grundljudet tar pedaler riktigt bra och därför kan leverera i princip vad som helst. Som en referens, vad gäller det soundmässiga, nämner Daniel Gibson GA40 eller Fender Super Reverb.
Här gäller som vanligt att det mesta som har med ljud att göra handlar om personliga preferenser och man ska vara försiktig med att lägga värderingar i olika typljud. Det handlar alltid om vad man själv hör och uppskattar plus vad som får ens eget spel att reagera. Jag märker själv tydligt att jag blir mer spelbenägen med ett bra grundljud, men jag inser samtidigt att det ljudet mycket väl kan begränsa andra. Det handlar förstås om vad man ska ha grejerna till, men grunden är att allt hänger ihop, gitarren, förstärkaren och dina eventuella effekter. Ska man utse någon av dessa som viktigare än andra så kan man säga att du kan få det att låta en billig gitarr låta bra i en förstärkare med bra grundljud men inte tvärt om. En dyr och välbyggd gitarr låter helt enkelt inte så bra som det är tänkt i en dålig förstärkare. Det kan låta trivialt men alltför många lägger sjuka energier på dyra gitarrer men hälften så mycket på förstärkare och effektpedalslösningar. Man skulle kunna säga låg "tonpeng", alltså mycket pengar för lite ton.
Det kommer väldigt mycket ton ut ur Club Forty, trots det relativt lilla klubbiga formatet med en 12a i får man väl säga. Förklaringen hittar vi såklart i att den är helt handbyggd point to point på lödtorn istället för kretskort och dessutom med exceptionell noggrannhet och smartness. När jag står och tittar in i den inser jag att jag måste göra en intervju med John Olsson själv, jag blir helt knäsvag av proffs...
Specar Olsson Club Forty:
Modellnamn: CL40
Spänning: 230/240V or 120V 50/60Hz
Uteffekt: 40/35W & 2,4 or 8 ohm beroende på rörval
Reverb: Spring
Rör: 3x12AX7, 12AT7, 2x6L6GC eller 2xEL34 GZ34 om man vill ha det
Kanaler: 2st
Kontroller: Volume 1, Volume 2, Tone, Deep Cut Dwell, Reverb
Högtalare: Celestion Creamback 65W
Vikt: 22.5kg
Deep Cut reglerar frekvenser i de lägre regionerna och kan låta dig kompensera för vilken gitarr du kör, tillexempel en Les Paul med humbucker i halsläge eller en brightare Strata tillexempel.
Reverbet, av fjädertyp, låter riktigt bra och med Dwell-ratten kan man styra insignalen i reverbtanken och därmed längden i reverbet och med Reverb-ratten hur mycket.
Högtalaren, 12 tum, är min personliga favorit just nu och ger den där varma pushiga karaktären, Celestion Creambacks. Jag har den i min Box of Doom också.
Jag lät Daniel visa hur den låter på ett filmklipp här:
Om du söker en mångsidig nyproducerad "vintagestärkare" och rör dig i bluesiga eller jazziga vegetationer så är denna ett absolut alternativ till de gamla trotjänarna från Fender eller kanske gamla Gibson. Priset på 25 000 kr är förstås en del men man ska då tänka på att allt är handgjort och om du någon gång försökt att löda men inte riktigt haft tålamod för det så inser du hur lycklig du ska vara över att John Olsson har just det, plus mycket annat. Kvalitet från Sverige.
Besök Olssons hemsida för mer info eller kontakta Deluxe Music.
Betyg:
5 Zombies (5)
Kommentarer
Skicka en kommentar