Sigma SG 70-tal, min första gitarr

Året var 1981 och hade jag spelat akustisk gitarr några år. Jag hade under flera år önskat mig  en elgitarr, men det hade aldrig blivit av. Jag minns att mina föräldrar till slut lät mig välja mellan en moped och en elgitarr. Valet var väldigt enkelt minns jag. Farsan skulle till Bollnäs för att jaga hos familjen Jonsson. Sonen i huset hette Jens och han hade sedan ett par år en SG-gitarr som jag fått se på bild innan pappa åkte. Jag var kär på riktigt.

När han kom hem igen från jakten så hade han gitarren med sig från Bollnäs utan case. Han hade betalat 500 kr om jag minns rätt.

Eftersom jag inte hade någon förstärkare så gjorde farsan en lösning så vi kunde koppla in den i hans Sansui stereoförstärkare. Jag minns det som igår när gitarren kopplades in och volymen drogs upp. Det var magi på riktigt och de här sekunderna satte sin prägel på mig för livet. I hemlighet pressade jag volymen så att distortion uppstod, vilket jag förbjöds att göra eftersom pappa byggt sina högtalare själv och var väldigt rädd om dem.

Gitarren så ut exakt som Angus Youngs gitarr och det var den coolaste grej jag nånsin hållit i mina händer. Och jag minns att jag tyckte att den var superlättspelad och att den lät fantastiskt.

Sigma gitarrer var relativt vanliga på den tiden och de var tillverkade i Japan av Martin. De var väl kanske mest kända för sina akustiska gitarrer och de har tagit upp tillverkningen nu igen.

Elgitarrerna, som gjordes i flera modeller, tillverkades någon gång pmellan 71-83 på Kasugafrariken till en början och mot slutet i Korea. När denna tillverkats är svårt att bestämma då Martin inte hade något system för att samla och spara data, och därför finns det inga specs att tillgå heller. Det jag kan konstatera är dock:

Kropp: Mahogany
Hals: Mahogany, 22 band
Pickups: 2 humbuckers (okänt märke)
Stämskruvar: Oklart
Stall: Tune-O-Matic (okänt märke)
Rattar: Volym, Volym, Tone. Tone
Switch: 3-way

Efter något år sålde jag den för att köpa en Fender Bullet, en budgetgitarr som var hälften så bra men ändå en Fender. Jag ångrade mig senare så klart.

För några år sedan letade jag av en händelse efter liknande gitarr och döm av min förvåning när jag på en vintagesite hittade en likadan. Så pass likadan att den hade de dings min hade, plus en hel del fler förstås. Men jag är ganska säker på att det är samma exemplar. Dels pga dingsen men framförallt eftersom det inte finns så många därute. Osäkerhet finns givetvis, men jag vill gärna tro att min första gitarr är hemma igen.

Vad har era första gitarrer för historia?

//Gitarrzombien