DJ Ashba och Sixx:A.M. på Gröna Lund
Dj Ashba och Sixx:A.M. tog sig till Gröna Lund härförleden och levererade ett tight fartfyllt gig. Jag har skrivit om Ashba tidigare och meningarna tycks vara delade om hans kvalitéer. som gitarrist Kanske inte så mycket hans spel, men en del tycker att han är en posör.
I oktober 2014 publicerade jag en intervju med huvudpersonen ifråga och i våras jag träffade honom igen. Vi pratade bland annat om hans tonala utveckling, om tiden i Guns N Roses och hur det är att nu enbart fokusera på Sixx:A.M.
- Jag är ju i första hand en låtskrivare så jag trivs ju egentligen inte med att spela andras låtar. Axl har varit väldigt supportande i min karriär och jag har mycket att tacka honom för, men nu är jag äntligen på väg på egen hand, säger han märkbart nöjd.
Med sig hade han sin Schecter signatur som jag under begränsade förutsättningar fick testa lite snabbt. Mitt intryck var att att det är ett välbyggt vidunder, väldigt speciell på många punkter.
- Gitarren är helt och hållet min egen design från början till slut och jag är extremt nöjd med den, säger han och ler.
Det kan hända att det kommer en djupgenomgång av hans gitarr framöver, det finns nämligen några saker med den som är smått unika och som skulle kunna vara intressant för mina läsare.
Vidare berättade han att han gått över till Kemper och att han använder sin egen profilering, dock oklart av vad för förstärkare.
Sixx:A.M. spelar en modern variant av hårdrock blandat med rötter i 80-talet. Bandet i sig spelar bra tillsammans och de har en del hits som träffar en bred målgrupp. Mycket handlar förstås om Nikki Sixx, men för min del handlar alltihop om DJ Ashba.
I Sixx:A.M. har han en helt annan roll än den i Guns N Roses, och det är tydligt att låtarna passar hans gitarrspel mycket bättre. Bitvis bländade teknik och känsla.
Bland annat imponeras jag av hans sätt att använda sustainern och förstås wha-wha-pedalen. Hans melodisinne och aggressiva spel passar ypperligt till den musik bandet spelar.
Hans showmanship är utstuderat och han far runt som en toppad hankatt över scenen och slänger gitarren över axeln på det "korrekta sättet" , dvs "guitar flip backwards"(2.02 sek in i filmen nedan). En inte helt okomplicerad manöver om man sedan direkt ska in i spelet igen. Det är lite enklare att slänga den framåt så att säga, och man bör ha straplocks. Många är väl de som bittert fått erfara att gitarren flyger sin kos och hamnar i golvet.
Ni som inte sett Sixx:A.M. live bör passa på nästa gång, även om det inte är er favoritmusik, för Ashba är i sanning en underhållande och egen gitarrist. Alltid kan man lära sig något, det kan man av alla gitarrister.
Stay Zombied
I oktober 2014 publicerade jag en intervju med huvudpersonen ifråga och i våras jag träffade honom igen. Vi pratade bland annat om hans tonala utveckling, om tiden i Guns N Roses och hur det är att nu enbart fokusera på Sixx:A.M.- Jag är ju i första hand en låtskrivare så jag trivs ju egentligen inte med att spela andras låtar. Axl har varit väldigt supportande i min karriär och jag har mycket att tacka honom för, men nu är jag äntligen på väg på egen hand, säger han märkbart nöjd.
Med sig hade han sin Schecter signatur som jag under begränsade förutsättningar fick testa lite snabbt. Mitt intryck var att att det är ett välbyggt vidunder, väldigt speciell på många punkter.
Det kan hända att det kommer en djupgenomgång av hans gitarr framöver, det finns nämligen några saker med den som är smått unika och som skulle kunna vara intressant för mina läsare.
Vidare berättade han att han gått över till Kemper och att han använder sin egen profilering, dock oklart av vad för förstärkare.
Sixx:A.M. spelar en modern variant av hårdrock blandat med rötter i 80-talet. Bandet i sig spelar bra tillsammans och de har en del hits som träffar en bred målgrupp. Mycket handlar förstås om Nikki Sixx, men för min del handlar alltihop om DJ Ashba.
I Sixx:A.M. har han en helt annan roll än den i Guns N Roses, och det är tydligt att låtarna passar hans gitarrspel mycket bättre. Bitvis bländade teknik och känsla.
Bland annat imponeras jag av hans sätt att använda sustainern och förstås wha-wha-pedalen. Hans melodisinne och aggressiva spel passar ypperligt till den musik bandet spelar.
Hans showmanship är utstuderat och han far runt som en toppad hankatt över scenen och slänger gitarren över axeln på det "korrekta sättet" , dvs "guitar flip backwards"(2.02 sek in i filmen nedan). En inte helt okomplicerad manöver om man sedan direkt ska in i spelet igen. Det är lite enklare att slänga den framåt så att säga, och man bör ha straplocks. Många är väl de som bittert fått erfara att gitarren flyger sin kos och hamnar i golvet.
Ni som inte sett Sixx:A.M. live bör passa på nästa gång, även om det inte är er favoritmusik, för Ashba är i sanning en underhållande och egen gitarrist. Alltid kan man lära sig något, det kan man av alla gitarrister.
Stay Zombied
Kommentarer
Skicka en kommentar